Rodos

Eftersom det nu erbjuds fina möjligheter för oss i Dalarna att ta oss till andra länder från flygplatsen i Borlänge, var det väl kanske mest det som avgjorde var vi skulle hamna på vårens resa. Valet föll på Rodos, den vackra ön i Medelhavet, och vi ångrar inte valet för en sekund!

Naturligtvis blir denna berättelse mest ur ett geocaching perspektiv, men ett par besök på platser som märkligt nog saknade cacher kommer nog också att nämnas..

Vi inledde med att köra ett varv runt flygplatsen för ett par burkar innan vi ställde ifrån oss bilen på långtidsparkeringen och gick för att checka in, så vi såg verkligen till att få en flygande start på resan. I dubbel bemärkelse. En flygresa är väl inte så mycket att orda om, så det gör jag inte med mer än att berätta att vid ankomsten till Rodos fanns ingen tid att söka burken vid flygplatsen där. Hade inte tänkt göra det heller faktiskt, eftersom vi anade att det skulle hinnas med innan hemresan följande söndag.

Simon och havet

Resans andra dag hade vi egentligen inte heller tänkt ge oss på några längre utflykter med burkjakt, men under vår strandpromenad från Ialysos där vi bodde, visade det sig snart att en cache ändå kom att ligga inom räckhåll. Vi vandrade i stort sett ensamma i flera kilometer längs stranden, men när vi efter en svalkande öl närmade oss platsen för vår första Greklandscache så var där naturligtvis en mindre konferens alldeles intill nollpunkten. En man blev stående när de andra avlägsnat sig, dessutom..I ett sådant läge knallar man inte bara förbi utan jag försökte förklara vad vi höll på med, men engelska var inget som behärskades av just denne man. Lyckligtvis var själva sökområdet dolt av en klippa så han såg nog lika mycket av det som försiggick, som han förstod av min monolog om geocaching.

Nu var vi så nära Rodos stad så det var lika bra att knalla på hela vägen dit, och istället för att gå tillbaka, försöka hitta en buss som kunde ta oss tillbaka mot hotellet. Detta ledde till ytterliga två loggade cacher i anslutning till den magnifika mur som löper runt hela gamla staden. Mycket trevliga cacher varav den ena till och med var av större format, ganska ovanligt i en sådan miljö. Den andra, en vanlig microburk, låg fantastiskt fint till nere i den vallgrav som löper runt muren. Naturligtvis inte av den vattenfyllda sorten, ska tilläggas. Detta avslutade cachingen för dagen, och vi begav oss trötta men glada tillbaka till vår bas i Ialysos.

Var kan cachen vara?

Utsikt från en cache mot en annan

Följande dag kastade jag ur mig att vi kanske skulle ta en långpromenad upp på berget Filerimos. En sträcka som fågelvägen mätte ca 2,7 km om jag inte missminner mig, men med den serpentinväg vi fick begagna oss av blev det enligt GPSen 6,3 km istället. Inte uppför hela vägen, men värmen fick det ändå att bli en pärs. Vi tyckte nog att det verkade vara ett populärt utflyktsmål, då det hela tiden passerade bilar med vad som såg ut att vara nästan uteslutande lokalbefolkning.

Utsikten från Filerimos

När vi kom upp på toppen möttes vi av en märklig syn. På flera ställen satt skyltar med eldningsförbud och på ännu fler ställen satt människor och…. hade grillfest! Hundratals greker grillade och partajade och det var ett jäkla hålligång. Jag blev tvungen att ta reda på vad det var frågan om och det visade sig att 1a Maj, och endast 1a Maj, var det tillåtet att tända eld, röka osv på denna plats. Något som många valde att utnyttja! Brandvakter sades finnas utposterade för att hålla koll, så inget skulle hända.

Vart är Pilsnär på väg?

Vad som skulle ha blivit en enkel loggning av cachen på platsen, blev istället en utmaning. Av någon anledning var just det träd där cachen fanns inte direkt omringat av köttslukande greker utan det gick bra att smyga sig fram utan att de grupper runt omkring stördes eller märkte något. Men det är klart.. Är man från Mora och dessutom på skattjakt så skingras dom kanske automatiskt? Skattmasen är väl inget som speciellt många vill ha med att göra.. Uppe på berget finns ett gammalt kloster, men även ett jättestort kors med trappor invändigt så man kan gå upp i det och beundra utsikten. Jag avstod dock..

Kors då!

Dag tre på resan tog vi oss återigen in till Rodos stad. Vi besökte först av allt akvariet på yttersta spetsen av ön och efter att ha loggat cachen utanför så gick vi in för att se på lite fiskar. Det var inget märkvärdigt alls med det stället egentligen och jag tyckte nog inte att det var värt entrépengen. Vi gick sedan åter mot den gamla staden och lyckades hitta ett par cacher till. En av dessa var en nano under en parkbänk som vi på något vis missade på dag ett. Nu satte jag mig bara ner och nöp den direkt! En annan låg även den i vallgraven och det var en lustig känsla att förflytta sig från huvudgatans myller av folk till den i stort sett öde vallgraven.

Ödsligt och mäktigt

Simon letar..

På resans fjärde dag hyrde vi en bil. Vi ville se lite mer av ön och vi ställde siktet på byn Lindos. På vägen dit planerade vi dock att stanna på ett par fina platser, naturligtvis med cacher.. Första stopp blev i byn Pastida, där någon gömt en cache vid en restaurang. Då ägaren kände väl till gömman och satt där vid de för stunden tomma borden och läste en tidning, var det bara att gå fram och vifta med GPSen och sedan sätta igång att leta! Han tittade roat på oss, men kanske inte så länge som han hoppats, för vi fann den med en gång.

Sedan åkte vi upp i bergen. Mycket rolig bilkörning längs de smala slingrande vägarna ledde oss fram till platsen för cachen Mountain View. Den tycktes vid en första anblick ligga ganska nära vägen på en kulle, men efter att ha släpat oss upp för branten kunde vi konstatera att det var bra mycket jobbigare än vi trott från början. Två av grabbarna såg dessutom en stor svart orm lite otäckt nära våra fötter så spänningen kanske också bidrog till vår puls. Vid fjärilsdalen fanns också en cache att hitta och vi nöjde oss med det, eftersom fjärilssäsongen inte riktigt kommit igång ännu.

Nästa stopp bjöd på en DNF, förmodligen var burken borta, men sedan blev det roligare! Epta Piges heter ett ställe som är väldigt naturskönt. Det betyder ”De sju källorna” och är just vad det låter som. En plats där vattnet porlar ur berget, för att sedan ledas vidare till reservoarer för att användas till vad nu vatten kan användas till. På platsen finns både en multi och en earthcache, men vi nöjde oss med den mycket roliga multin. Man fick bland annat gå genom en trång underjordisk tunnel för att ta reda på längden av denna, för att få rätt siffror att räkna fram slutgömman med. Ok, man behövde inte gå igenom den egentligen, utan bara hitta utgången, men vem kan låta bli?

Epta Piges Underground?

Såg jag inte Lara Croft försvinna där uppe?

Lindos, som var vårt huvudmål ur ren sightseeing vinkel var väl inte mycket att yvas över, kanske beroende på att där inte fanns någon cache.. Vi plockade iallafall två till i området innan vi nöjde oss för dagen och vände hemåt mot den svalkande poolen på hotellet.

Följande dag hade vi också bilen till förfogande och vi körde raskt ner till Kritina, för att besöka den gamla ruinen där. Ett imponerande bygge uppe på en klippa som bjöd på en härlig utsikt. Cachen var lite spännande att söka eftersom det var hyfsat brant ner där den låg, men det gick fint trots min höjdrädsla. Sedan besöktes utgrävningen vid Kamiros, som var mycket intressant trots sin avsaknad av burk! Det man slås av som svensk och geocachare är att det finns så fantstiskt många platser på ön för en riktig kvalitétscache, som inte har någon gömma. Vi tog två burkar till den här dagen, men de föll inte in under den kategorin tyvärr.

Kritina

Utsikt från ruinen

Nästa dag, som var vår sista innan hemresedagen, skulle vi bara slappa och ta det lugnt. Nu är ju inte det min starka sida, speciellt som det fanns fler cacher att logga, så efter lite funderande och lite vin fick jag för mig att det nog inte skulle bli så dyrt med en liten taxiresa.. Sagt och gjort, Simon och jag hoppade in i en taxi och den något förbryllade chauffören skjutsade oss till ett parkområde där vi klev ur för att söka burk! Han tipsade om att det nog kunde bli krångligt att hitta en taxi tillbaka när vi var klara med vad vi nu skulle där att göra och vi fick sedan erfara hur rätt han hade. När vi vandrat genom den något vildvuxna parken Rodini och hittat cachen fick vi gå iallafall över en kilometer  i värmen innan vi hittade en taxi. Men det var en kul och lite knasig grej ändå!

Rodini

Sedan var det då dags för hemresa. Den sedan tidigare sparade cachen vid flygplatsen hann vi med god tidsmarginal logga och sedan var vår härliga vecka på ön till ända. Väl i Borlänge igen gjorde vi som förra våren då vi reste till Gran Canaria och såg till att få en logg i Sverige också under samma dag som en logg i annat land. Även det lite kul, tycker jag!

Om man ska sammanfatta hela resan så måste man återigen reflektera över vilka vackra platser som finns på Rodos! Vi har ju naturligtvis inte sett allt, och det finns även fler platser med cacher som kanske kan besökas någon gång i framtiden. Men nog skulle det kunna finnas väldigt många fler burkar på denna ö, det vill jag verkligen hävda!

Rättvik igen

Igår var det dags att ta en tur till Rättvik igen. Sist vi var dit fanns en hel del nya cacher som var utlagda av folk som inte bor på orten. Det var, som jag skrev då, lite dålig fart i Rättvik helt enkelt. Nu verkar det dock som någon med åtminstone anknytning till orten blivit inspirerad till att lägga ut nya cacher! Jag tror, av utläggarens loggar på egna funna cacher att döma, att lingonet bor söderut och har passat på att lägga ut lite fina cacher åt oss på påskbesök i hembygden. 

De cacher vi besökte hade alla en bra placering och dessutom trevliga och fina beskrivningar av platsen utifrån ett personligt perspektiv. Ett exempel på det är denna. Vi började dagens loggande med att stanna innan Rättvik. Cachen Välkommen till Rättvik av Frihet2, hör till de som kom ut i den förra vändan och det har bara inte blivit av att stanna där. Dels för att rastplatsen inte varit plogad och för egen del har naturligtvis terränggraderingen avskräckt en del. Det visade sig vid dagens stopp vara helt obefogat! Nylen plockade ner burken och efter att ha skrivit in oss så satte jag den på plats igen, något som tycktes förvåna min son Simonsh en aning iallafall. Kul att pappa kan imponera lite än.. Det var lättare när barnen var små.

Vi besökte sedan Rättviks Gammelgård, iallafall utanför staketet, sedan tittade vi till den nya cachen för Rättviks järnvägsstation. Ja, vi tittade tydligen till den gamla cachen där också, för vi hittade den arkiverade gömman först, ungefär två meter från den nya! Vi träffade också på andra som var ute i samma ärende där och sånt är ju alltid kul tycker jag! När vi svängde in på parkeringen såg vi någon som var så där onaturligt fascinerad av en stolpe som bara en geocachare kan vara. Vi gjorde sedan i princip sällskap ut på långbryggan för att logga den nya där ute. Även den fanns på exakt samma plats som en cache jag loggat där tidigare.

Vi tog sedan en sväng upp i backen ovanför samhället och belönades med såväl burkar som storslagen utsikt, och vi avslutade så högt upp det gick att komma med bil. Uppe på Lerdalsberget sökte vi och fann den nya cachen där. Även här fanns tidigare en arkiverad gömma med burken kvar, men nu var den övertäckt av jord efter arbetet med den nya skidliften.

Vi tänkte fika efter att ha loggat alla gömmor inne i Rättvik, men på det mycket populära konditoriet var det i det närmaste kaos på grund av alla som var sugna på något gott, så vi körde den enkla varianten istället. Vi köpte med oss lite dricka och bullar från ett annat ställe och tog en paus vid nästa gömma. Det funkade precis lika bra, om inte bättre, för mig.

Vi tog oss sedan till startplatsen för den mycket lovande multin Broar över En Å, av Frihet2. Vi skulle bara titta hur det såg ut, eftersom vi i dagsläget inte äger någon gummibåt som kan behövas för att klara av den. Vi trodde oss se vad vi skulle behöva för att komma vidare, men tyvärr kom vi inte åt föremålet. En galen idé med en pinne, tejp och en mobiltelefon debatterades ett tag, men lyckligtvis hade vi inte en millimeter tejp att tillgå. Kunde ha blivit ett dyrt experiment..

Avslutningsvis loggades J-Elins mystery Antikrundan, en informativ och rolig frågesport om Rättvik, innan vi for hemåt för denna gången. I bilen hem handlade snacket mest om olika farkoster för transport på vatten, av någon anledning? Gissa om vi blev sugna på att fixa multin!

 

Dalälven och mer därtill

Jag har sedan det började dyka upp så kallade powertrails varit lite tveksam till dessa. Jag menar, är det verkligen syftet med geocaching? Är det verkligen något nöje i att kliva i och ur bilen för att plocka fram en filmburk i ett vägräcke var tvåhundrade meter? Visst, det väller in nya loggar i Found högen, men upplever man något? Jag bestämde mig tidigt för att det inte var något för mig.

Men dom finns ju där.. Dom finns ju där på kartan och lockar..

När det sedan dök upp några varianter i Leksand där man iallafall skulle promenera för att komma åt cacherna så började jag vackla en aning. Dessutom hade Frihet2 lagt ut en del riktigt fina och kluriga gömmor på dessa promenadslingor. Det var ju kul att leta burk i mängd! Men det där med bil? Njaäe.. Eller kanske ändå?

Det slutade så klart med att ett av målen för denna sommar blev att köra Dalälvstrailen! När sedan J-Elin dök upp på spelplanen och visade sig vara lika cachingtokiga som jag (faktiskt värre, iallafall om man ser till vad de ger sig på i terrängfaktor), så kom vi inte längre än till Mars månad innan det planerades ett försök! Och i söndags var det dags..

Vi åkte lite före åtta på morgonen från Mora och ställde siktet på Falun, där vi mjukade upp med några stopp, bland annat cachen Kopparslagg. Sedan snabbt vidare söderut. Tydligen inte för snabbt iallafall, eftersom radarkontrollen en bit bort passerades utan stopp.. Vi stannade sedan också vid Slaget vid Uppbåga färja och fick se en rejäl minnessten över detta. Alldeles i anslutning till trailens början fanns Fyren Holger där vi också loggade en micro.

Sedan var det dags att börja med massloggandet. (Ett ord som inte godkänns av mitt stavningsprogram för övrigt, men ni får ha överseende med att jag uppfinner nya ord ibland!) Vi satte alltså tänderna i detta spektakel och det stod inte på förrän tidigare dagsrekord farit all världens väg. Det var burk i skylt, burk i vägräcke, burk under sten och så vidare i en aldrig sinande ström. Jag satt mest bakom ratten eftersom det sällan bjöds på möjlighet att parkera ordentligt. Där det gick var det dock en skön känsla att få gå ur och sträcka på sig.

Efter fem timmar och arton minuter, inkluderat fika och ett par cacher som inte hörde trailen till, så befann vi oss i Grådö där vi fiskade fram den sista och 108e som ingick i trailen! Vi hittade samtliga burkar längs trailen och det var skönt att slippa DNF (did not find) på någon. Vi var nog nära att ge upp på #92 men med en sista gemensam ansträngning hittade vi luringen! Några andra gömmor längs trailen som förtjänar lite extra uppmärksamhet är #18 och #20 för sin fina miljö, samt #55 och #105 för sin kreativitet. Den sistnämnda faktiskt den cache i Dalarna som har flest favoritpoäng! Det beror väl mest på den mängd av folk som loggar den då det finns snyggare och finurligare gömmor, men helt klart är den värd sina poäng. Självklart finns även fler burkar med finess och fin omgivning men dessa var de som gjorde störst intryck på mig.

Efter ännu en fikapaus kände vi att vi hade mycket dag kvar att nyttja så vi fortsatte helt enkelt att flänga runt i det smörgåsbord av cacher som Hedemora erbjuder! Vi höll oss fortfarande till det enklare slaget och antalet funna för dagen växte nästan lika snabbt som längs älven. Vi hälsade på vid Brunnsjön där vi faktiskt varit i vintras och tittat i förbi farten. Idag gick det bättre och vi konstaterade att vi varit rätt ute redan vid förra besöket, men då var årstiden ett hinder. Det blev 18 loggar i Hedemora inklusive ett par sedan tidigare lösta mysteryn, innan vi for hemåt igen.

På vägen hemåt passerade vi lägligt denna challenge som också loggades. När vi kom till Säter tog vi en liten omväg och spädde på med ytterligare några loggar och även i Borlänge gjordes två stopp. Den ena var det tredje besöket på för J-Elin och det andra för mig, men den verkar vara omöjlig för oss att få tag på! Den andra hade mina kumpaner tittat på tidigare men då var det allt för mycket folk runt omkring för att ge sig på den. Nu på söndag kväll var det lugnt på platsen men då syntes den så klart inte till där den tidigare var placerad. Efter ett par varv runt objektet hittades den istället på marken utan magnet så vi placerade den så högt vi kunde utan och kontaktade ägaren som ska kolla upp den.

Efter som J-Elin loggade en micro vid dagens matstopp i Hedemora som jag funnit tidigare så fick jag ju lov att avsluta dagen med en som de tidigare loggat för att jämna ut i antalet funna för dagen! Det blev en sväng upp i slalombacken i Rättvik där Nylens burk fick min signatur på remsan. Inga problem att hitta den inte..

Vi kom åter till Mora strax efter nio på kvällen, nöjda och inte så lite fascinerade över att vi loggat 142 cacher under dagen! Ingen märkvärdig siffra om man ser till vad en del hinner med, men för mig ett svindlande antal! Jag hade 40 st som bäst tidigare men en normal siffra för en dagstur är 20-25 för mig ungefär.

Som vanligt summeras en dag i sällskap med J-Elin med orden roligt och trevligt… Denna gång lägger jag till galet till summeringen! Undrar vad vi ska hitta på för att bräcka detta? En längre trail kanske, för det var ju inte så hemskt som jag bestämt mig för..

Mysterydag

Under de senaste veckorna har jag roat mig med att försöka lösa en massa mysteryn, främst i Dalarna och kanske ännu mer specifikt i Falun. Där finns en stor mängd av dessa klurigheter och jag har klarat av en hel del själv, men också fått lite hjälp på traven med en del och faktiskt lärt mig några roliga knep utmed vägen!

Det har pusslats, räknats, förvandlats och grubblats i många timmar vid datorn och denna lördag skulle belöningen för allt huvudbry komma under en dagstur till Falun tillsammans med kollegorna J-Elin.

Vi plockade ihop en diger lista med såna som vi båda hade löst och trots att vi kom iväg aningen senare än vi tänkt från början så lyckades vi plocka alla vi hade på denna lista! Vi hade verkligen turen på vår sida både vad det gällde vädret och sökandet efter cacherna för solen vräkte ner och det blev lite varmt under de längre promenaderna mitt på dagen. Detta kompenserades å andra sidan på kvällningen när solen försvunnit, för då var det istället ganska småkyligt..

J-Elin loggar i solen

Så hur tusan bloggar man om en dag med nästan bara mysteryn? Man vill ju inte lämna en massa hintar varken i form av text eller bild? Det gäller alltså att tänka sig för här och skulle det ändå slinka med något så får väl läsaren ha överseende med detta!

Vi fick under dagen röra oss över en ganska stor del av Falun såväl centralt som i utkanterna och ett par väldigt fina platser besöktes.  En av de första gömmorna vi loggade under dagen var Godislådan, som var mycket angenäm att lösa! En annorlunda idé på den kan man väl säga och den skulle definitivt inte godkännas idag med de nya strikta regler som gäller mot reklam i cachebeskrivningen. Inte allt för långt från denna fanns en riktigt rolig cache som väl gränsar till multi egentligen men tanken med Skvallerbytta Bing Bång var ju helt suverän enligt mig! Tyvärr kunde vi inte lösa den riktigt som det var tänkt men det ordnade sig ändå! Sök denna om ni ska till Falun, är mitt tips!

En mystery som passade perfekt för oss var ju annars denna hockeyrelaterade cache! Varandes trogna Mora supporters fick vi såklart lov att logga den, kanske som lite tröst för att årets säsong tog slut på tok för tidigt redan på fredagen..

Vi var inte de enda som njöt i vårsolen!

En mystery som jag haft löst sedan länge var Dot Matrix. Jag har dessutom passerat platsen för finalen minst en gång under tidigare besök i staden men då har jag inte haft de rätta koordinaterna med mig! Nu var det dock dags att få även detta frågetecken avklarat.. En annan gömma som jag vänt och vridit på till och från var Kopparröd. Efter att inför dagens besök läst på lite i loggarna och därigenom fått veta att det går lättare att lösa den på platsen för frågetecknets placering på kartan så togs även den med i listan. Det är därför inte att betrakta som spoiler när jag skriver att vi befann oss inne på området för Falu Gruva för att lösa och logga denna! Vi fattade snabbt vad det var frågan om för uppgift som skulle klaras av för att hitta koordinaterna, men på platsen för finalen såg det ett tag ut som vi skulle kamma noll. Som tur var hittade J-Elin burken och även den här gången blev det ett lyckligt slut!

Alltid kul att besöka gruvområdet!

Challenge #31 – Log 10 songs! är en annan cache som förtjänar att nämnas i dagens inlägg. En challenge är alltså en cache som finns på koordinaterna som är angivna i beskrivningen men man måste ha uppfyllt vissa kriterier för att få logga den! I detta fallet var det alltså en fråga om låttitlar och istället för mer ingående förklaring klistrar jag istället in min logg:

”Min första challenge logg faktiskt! Var i kontakt med ägaren tidigare och fick min lista godkänd. Körde ifrån början på mitt cachande mot Spotify och det visade sig att jag nådde målet endast 77 burkar in i karriären! Här kommer listan:

Walking – Miles Davis – Walking/GC11WHA (min första cache!)
Ranger – Army Rangers – Ranger/GC1R6W7
Deep Impact – Cozmo – Deep Impact/GC1REQ9
Resident Evil – The Toxic Avenger – Resident Evil/GC1REQ5
The Bath- Nicolas Dri – The Bath/GCKFW7
Lärka – Katastroforkestern – Lärka/GCVYA5
Plockepinn – David Shutrick – Plockepinn/GC1G833
Inlandsbanan – OCBE – Inlandsbanan/GC1YVN5
The Chalet – Herbert Grönemeyer – The Chalet/GCGJFK
The Airport – Aaron Zigman – The Airport/GC1X3BQ

Tack fö buttn!”

Det var roligt att söka efter de tio nödvändiga låtarna och jag fick mig ett par skratt under det arbetet! Jag passade förresten på att fira min 1300:ade found under dagen och det skedde vi cachen Badkaret! Man borde kanske börja sätta upp mål för året, men det får väl ge sig med tiden.. Det blir som det blir! Challenge cachen fanns iallafall ut mot Främby Udde, där vi också passade på att logga en av ett fåtal traditionella cacher för dagen. Oscar Herdins sommarstuga lär inte vara allt för lätt att logga under sommarhalvåret men idag var det absolut inga problem. Hyfsad ”sommarstuga” för övrigt!

En vanlig syn på många platser i Falun

Vi fick också logga de tre hittills utkomna burkarna i Tamarind*s häftiga mysteryserie med årets månader som namn! Riktigt högklassiga mysterier och jag får erkänna att jag fick lite assistans att lösa både Januari och Februari.. Den senaste med namnet Mars, klarade jag dock själv och ganska snabbt också för den delen! Nu ser man fram emot vad som ska bjudas på i April..

Tamarind* har otroligt hög kvalité på både mysterier och gömmor så vi hoppas på att få logga många fler i framtiden! Cachen Mobile Phoning krånglade en del för mig först men det visade sig vara ursäktat och efter lite mailväxlande med Tamarind* kunde jag nysta fram de rätta koordinaterna. Ännu ett suveränt kreativt upplägg på mysteriet!

Konstiga typer man träffar på ibland..

Mot slutet av dagen loggades TINTIN i mörkret och det var en cache som avvek lite från de andra idag. Mysterydelen var en baggis men platsen för finalen var inte helt okomplicerad så att säga! En väldigt bra plats för en gömma och att göra det till en mystery gjorde det hela än mer speciellt! Den sista gömman för dagen blev The Interpreter.. En cache som flaggas som ej tillgänglig för tillfället. Den var också mycket riktigt borta men den hade bara förflyttat sig en bit i höjdled, dvs ramlat ner på marken. Nu sitter den åter på sin rätta plats tack var att J-Elin hittat den tidigare och visste hur den var placerad.

Efter den omtalade och efterlängtade middagen var det så dags att dra sig hemåt igen. Dagen bjöd för min del på 23 mysteryloggar, 1 challenge och 3 traditionella cacher! Ett mycket gott resultat och förhoppningsvis blir det fler turer som har mest mysterys som tema! Det är lite extra tillfredsställande att få signera en logg till en mystery tycker jag och när man inte riktigt törs ge sig på de cacher som har högst terrängfaktor så får man väl försöka med de kluriga istället!

Nu ska jag försöka lösa så många jag kan i Hedemora tror jag så får vi se när det blir en tur dit!

 

Mockfjärd

I lördags, den 28:e Januari, åkte jag tillsammans med J-Elin till det cachetäta Mockfjärd. Jag har ända sedan jag började leta cacher imponerats av det stora antalet burkar som väntar om man svänger in vid Djurås och söker sig västerut. Bara den relativt korta sträckan Djurås-Björbo har i runda slängar 100 gömmor att frossa i för den intresserade! Det har inte känts som om man skulle klara av detta på en dag riktigt, så jag fick för mig att kolla om det fanns ett tillräckligt antal vintersäkra burkar att söka under den kalla årstiden. Jag fick snart ihop ett tjugotal och efter att ha fått klartecken från J-Elin om resesällskap så gav vi oss av!

Veckan innan hade det dessutom kommit ut en busshållplats-trail, signerad Frihet2, längs vägen ner. Vi hade alltså siktet inställt på nytt rekord för en dags cachande när vi gav oss av från Mora! Dessa busshållplatser betades av i en rask takt medan vi sökte oss neröver. Vi loggade de 14 som fanns på rätt sida i färdriktningen, innan vi svängde av mot Mockfjärd. Vi loggade också några gömmor längs vägen mellan Djurås och Mockfjärd, där den mest minnesvärda väl var den finurligt gömda cachen ”Där vi två blir en, Djurås”.  Vid den här platsen möts Väster- och Öster Dalälven och går ihop till enbart Dalälven. En plats som borde besökas sommartid egentligen, men det är inte längre från riksvägen än att man kan svänga in närhelst man känner för ett återbesök.

Ringrostig golfare

Innan vi kom in i själva byn Mockfjärd, gjorde vi också ett stopp vid golfbanan och hälsade på en något ringrostig golfare som stod perfekt till i ljuset för lite fotografering. Jag tänkte ta mig an den uppgifet medan kollegorna plockade fram burken.. Kanske var det inte tillräckligt högt ovan mark för dem, för burken plockades inte fram förrän jag hade stoppat ner kameran igen! Precis i utkanten av Mockfjärd bjöds vi sedan på ett roligt och annorlunda upplägg. Det var cachen ”AKZON & KOLARE Part II” som man hade hört vissa rykten om, och de stämde väl inte fullt ut men roligt var det ändå!

Vi hade också besökt såväl flygfält som reningsverk innan detta stopp och vi avsåg att logga några till efter, innan det var dags att hitta något ställe att luncha på. Siktet ställdes in på bland annat ”STORSVE OSKARS”. En gammal gård som tillhört emigranten Oskar för länge sedan, men som nu var under renovering av de nya ägarna. Vi träffade på dessa precis när vi skulle ta oss fram till cachen som låg vid en lada i utkanten av gården, så vi förklarade vårt ärende. De kände naturligtvis väl till detta med geocaching, men hade blivit lite trötta på att det plötsligt dök upp folk på gården, fullt förståeligt. Vi tog helt sonika bort cachen och tog den med oss till nästa anhalt som mycket passande var en kyrkogård för arkiverade gömmor. Efter att ha loggat den medplockade burken med ”Needs archived” så lämnade vi burken under en gran för att ägaren ska få möjlighet till ett sista farväl..

Cachekyrkogården

Vi fick sedan se Mockfjärds Gammelgård i vinterskrud. Ännu en plats som borde besökas på sommaren istället, men det är väl ungefär 100 procents chans att det också blir en tur hit till sommaren eller våren. Det efterföljande besöket på ortens reningsverk fick oss tydligen att bli hungriga så vi uppsökte lämpligt ställe för att åtgärda detta.. Efter en rejäl portion pasta åkte vi över till andra sidan bron som tyvärr blivit av med sin obligatoriska cache och gav oss på några olika gömmor vid ridhus, järnvägsstation och dylikt. Vi avrundade vår tur i Mockfjärd med att titta till ett gammalt vattentorn och en kvarn som låg ganska fint till vid en liten damm.

Mockfjärds Gammelgård

Vi hade ett par ”hållplatser” på rätt sida på vägen hem som loggades och när vi närmade oss Insjön, passade J-Elin på att fira sin 700:de logg på en riktig luring som jag redan loggat tidigare! En ganska ny i Leksand togs av bara farten innan vi tyckte att det fick räcka. Jag hade vi det laget kommit upp i 39 loggar under dagen och J-Elin hade några till som jag hittat tidigare. När vi närmade oss Mora mötte vi en bil med bekanta ansikten i och när denna svängde in på en busshållplats i Fu, blev det stort jubel i bilen! Det var Frihet2 som på sin väg hem från Mora passade på att utöka beståndet av hållplatscacher!

Dagen avslutades för min del med att störta iväg till Orsa och knipa en FTF på en cache som utkom under kvällen innan och jag var faktiskt helt säker på att den redan loggats av någon som inte hunnit skriva på nätet ännu, men till min glädje hade jag fel!

Vi hade som vanligt en lyckad dag och det enda som var lite trist var att en del av cacherna var i ganska dåligt skick. Någon saknade loggremsa och någon var till och med mer eller mindre krossad. Det där med vintersäkrad var också rätt tveksamt i några fall, men vi hittade ändå alla vi sökte.

 

 

Rättvik

Det var länge sedan det kom några nya cacher i Rättvik. Faktum är att innan Frihet2 och Gyntans tog initiativet till att väcka Rättvik ur sin sömn vad det gäller geocaching, så har det varit en långsam minskning av antalet loggbara gömmor. Tidigare fanns den obligatoriska cachen vid järnvägsstationen, kulturhuset och ett par andra ställen. Det fannss förvisso några cacher kvar i och omkring Rättvik, men det har långt ifrån varit mättat så som det kan kännas på andra orter.

Vinter i Rättvik

Varför har man då själv inte bidragit till att  få fart på byn? Ja, en självklar anledning är ju det att gömmorna ska underhållas och det är trots allt några mil ner till Rättvik ifrån Mora. Man har också gått och hoppats på att någon boende i bygden skulle upptäcka tjusningen med att leta burk och sedan kunna lägga ut gömmor på de många fina ställen som orten erbjuder!

Nu var det då istället Leksingarna i Frihet2 som bröt isen i början på året och snart följde även Gyntans på med några fina ställen.

Jag, sonen Simonsh och Nylen bestämde oss för att åka ner i lördags och ge oss på alla de vi hade ologgade och det blev en helt igenom lyckad tur! Vi började med att söka onödigt länge under en järnvägsbro vid norra infarten, för att sedan raskt hitta micron vid lokstallarna. Sedan var det dags för lite mysterielösning vid den fantastiska långbryggan.

Jag hade av andra som varit och tittat på den fått höra att den verkade krånglig att lösa. Eftersom den kräver att man är på plats för att lista ut koordinaterna till burken så har jag inte haft lust att åka ner enbart för detta, men nu fanns ju gott om andra att logga så givetvis testade vi även denna. En teori om hur det skulle gå till hade jag faktiskt redan i huvudet och på platsen visade det sig att jag hade helt rätt! Efter en stund kunde vi knappa in koordinater i GPSen och vi fick logga den på ett något oväntat ställe enligt mitt tycke.

Långbryggan

Vi började bli lite fikasugna nu, men först ville vi prova den svåra luringen vid gångbron under riksvägen och järnvägen, vid den södra utfarten ut ur centrum. Det hade redan varit en del misslyckade sök av andra som jag betraktar som duktiga burkfinnare så vi var väl inte helt optimistiska när vi närmade oss platsen. Efter att ha delat upp oss i lite olika nivåer höjdledes så började vi leta så gott det gick i strömmen av vintersolsnjutande flanörer, men vi såg ut att gå bet även vi. Vet inte hur länge vi höll på, men just som vi skulle ge upp och trösta oss med ett besök på konditori så pekade jag ut ett ställe för Nylen och där var den ju! En skön logg att signera och tröstefikat blev istället ett firande!

Konst(?) i Rättvik

Efter fikat blev det en radda av snabba loggar. Vi började på Knektplatsen, som några helger om året översvämmas av knallar och marknadsbesökare. Jag ska försöka ha bevakning på denna under de helgerna, för det ska bli kul att se om någon lyckas logga den då!

Sedan följde ett besök vid den fina folkparken, där man haft mycket roligt genom åren! Här har man fått se en rad artister uppträda under den tiden då folkparkerna var ett viktigt inslag i turnéerna runt om i Sverige. Jag minns speciellt en gång då jag tappade bort en vän under ett besök och när jag fick syn på honom igen så stod han på scenen intill kvällens artist, som jag tror var Lena Philipsson! Bara en av alla tokigheter innanför, och för all del, utanför dessa grindar..

Nästa anhalt blev bilprovningen av alla ställen.. Ett ganska vanligt ställe att lägga en cache på av någon anledning, då jag har loggat flera sådana tidigare på andra orter. Vi åkte vidare till en nerlagd järnvägsbro  i äldre stil, besökte den ganska nybyggda arenan för bandy och vi tog även två burkar vid travbanan innan vi avslutade med att svänga förbi golfbanan för en sista logg.

Jag hade med mig ett par burkar med avsikt att äntligen bidra till beståndet i Rättvik och så skedde också. Jag valde att placera en vid kulturhuset i centrala Rättvik, som alltså tidigare hyst en cache som arkiverats. En trevlig plats, kanske inte på vintern men förhoppningsvis lever den väl till sommaren! Simonsh ville också stå som ägare på en och hans val blev en rastplats mellan Rättvik och Vikarbyn! Detta skulle kunna var en otroligt fin plats för ett stopp på resan men tyvärr är skogen så uppvuxen nedanför vägen så den möjliga utsikten över Siljan uteblir för stunden. Jag tror ändå att denna kommer att få många besök av förbipasserande, såväl sommar som vinter.

Båda dessa gömmor loggades igår kväll av Frihet2, som var på hugget, så Simonsh och jag gratulerar till FTF! Samtidigt kan jag avslöja att även en tredje burk placerades ut… Nylen hade dock fått något påpekande från rewiewers, vilket gjorde att den publiceringen tycks dröja. Så var på er vakt alla FTF-jägare, för Rättviks burkbestånd ökar förhoppningsvis snart igen!

Tack fö buttär!

 

 

Favvoturen..

Lite så här på småtimmarna fick jag för mig att skriva ett litet inlägg om fredagens tur i södern tillsammans med J-Elin..

Bokstaven J i denna konstellation hade skickat en lista med planerade cacher för dagen och undrat om intresse fanns för att hänga med och det fanns det verkligen! Visserligen kändes det vid en första anblick som om den höjdrädde farbrorn återigen skulle mest få agera åskådare och fotograf, men med på listan fanns även en del mörka utrymmen under marknivå som jag verkligen går igång på så svaret var givet… När åker vi??

Jag klev upp klockan 05.00 och avnjöt Sveriges juniorers segermatch i JVM i ishockey och sedan var liksom nivån satt för dagen! Vi inledde med en riktig rysare för ovan nämnda farbror och det var alltså cachen 3D vid Solvarboravinen. En plats som man passerar på ett par sekunder i bil, men som i caching ärende räcker betydligt längre.

J-Elin på väg ut

På darriga ben, en del värre än andra, tog vi oss mot de rätta koordinaterna och började söka. Jag tyckte det var lite otäckt med höjden men samtidigt fanns det ju ordentliga räcken och med en tro på att servicegångens brädor verkade rejäla så var jag faktiskt inte panikslagen utan tog det hela med en oväntad ro! Någon cache hittade vi naturligtvis inte, utan vi tvingades gå ner och titta lite från marken för att försöka lokalisera den samma.. Ingen lycka från det hållet heller, men innan vi gav upp skulle vi gå ut och söka en gång till och då fanns den ju plötsligt där! Loggen signerades med samtliga på plats och vi drog vidare söderut..

Högt...

Vi lugnade ner oss med ett par enkla burkar innan vi gav oss på den andra målsättningen för dagen: att finna några av Dalarnas mest favorittyngda cacher! Vi sökte och fann dessa guldkorn som rekommenderas för andra likasinnade, lystna på annorlunda gömmor: Motorstaden #4 Matsbokurvan, Tyst i klassen!, Gamla Silon samt Svedjan, där vi plötsligt fann oss övervakade av cacharen Knatos som från bilen genast identifierat oss som burkletare! Mycket roligt att träffa andra cachare ute på fältet!

Vi började vid det här laget känna att det var dags att ta sig an dagens huvudmål ”Försvaret 2″ men först skulle vi finna oss under ännu en bro, som faktiskt även den var lite besvärlig att komma överens med! Den kunde dock loggas efter ett par omtag..

Vi gav oss alltså iväg ner till Avesta med flertalet burkar farande förbi utanför bilen utan antydan till stopp för logg.. Vi hade målet klart för oss, och när vi kom så nära vi kunde med bil, stövlade vi målmedvetet iväg mot de iförväg framtagna koordinaterna för starten på det roliga äventyret. Mycket längre än så kom vi inte… Vi stod och glodde på terrängen och varandra och efter en och en halv timmes vandrande fram och åter kontaktade vi cacheägaren för en ledtråd och resonerade oss tillsammans med denne oss fram till att ingången hade förseglats! Vi var alltså försent ute för att få möjlighet att logga denna cache och det var bara att vända därifrån och ge sig på nästa!

Någonstans under..

Den följande cachen utlovade också lite äventyr, om än inte i samma utsträckning som den tidigare, men vi anlände ändå till platsen för Avesta #3 Industrial Love med gott mod och hopp om att finna en till favoriserad cache. Vi tog oss in i mörkret och tänkte väl att det inte var lika svårt som vi först hade trott men det gällde tyvärr bara passagen in i underjorden..

J-Elin på väg in i myshålan

I sällskap med tusentals spindlar hukade vi oss i det numerära underläget, medan ficklamporna förgäves letade efter den åtråvärda cachen.. Vi fick ännu en gång lämna ett roligt och spännande ställe utan att få med oss en logg som minne.. Detta faktum fick oss alla att tappa den sista sugen vi hade kvar och vi beslutade oss mer eller mindre för att avrunda dagen! Efter en middag  och ett möte med Ingvar39 och Team JATA styrde vi hemåt och tröstloggade ett par enklare gömmor i Hedemora.. Ja, enkla var väl lite osanning kanske eftersom denna bjöd på en del motstånd om än inte i form av otäcka insekter eller terräng!

I Borlänge fick vi för oss att söka i mörker efter Pylo the Pylon, ett roligt ställe som tidigare haft en cache av Kolare om jag inte missminner mig. Naturligtvis kammade vi noll eller moll även här och som grädde på moset kom en Write note efteråt om att en annan cachare, förmodligen strax efter vi lämnat platsen, varit dit för att se efter cachen och återplacerat den eftersom den hade ramlat lite vid sidan om.. På något vis signifikativt för hela dagen, då vi visserligen loggat en del fina gömmor men även gått bet på de finaste! Hur som.. Inom vilken annan hobby bjuds du på höjder, klurigheter, skratt, bekämpande av fobier och härligt sällskap i alla möjliga åldersgrupper inom samma dygn? Dessutom kan man få se en och annan knepig varelse, så som denna udda figur …

Något äckligt kryp..

Jag är inte kunnig inom sexbeningar så jag skickade bilden på detta tre centimeters odjur till Sveriges Entomologiska Förening, i hopp om att den kunde avslöja monstrets namn men detta kanske är vardagsmat för sådana som forskar inom det området så jag kanske inte ens får ett svar.. Å andra sidan så skiter jag i det för jag loggade 3D den där dagen, det har nog inte de flesta där gjort!